Lakkién Lakku

(Kágadé pa johday bayrakdár Shabir Ján Lakkuá)

Drót Poll!

Gón taw gapp kanag grán ent, zánay chiá? É gappá padá kanán, yabbaré edá káyán.

Begenday taw maná mazánay. Man ham tará é dábá nazántagat, agan taw gón do parpath o chár sangatá mani gesá mayatkénay. Tará Lommah Ján ráh dant, taw gón áyagá jost kanay:

“May mardom koj ent?”

Anchó taw delpahk, anchó didagén Lommah Ján o anchó Lommahay ráji sangat Golnesá! Baré baré keshk táb warant, sawásáni niyatá godhá paméshká bárén chont Lakku, chont Lommah o chont Golnesá yakké domigay wadár o dátagén zobánáni padá dán abad pasht kapant. Róche hamá róch na Lommah Ján atk o na taw chakké jat.

Poll! Má kassá tará nazántagat. Á róchi ke taw káay o bass hamé goshay:

“May mardom koj ent, márá hamé gesay dhass dayag butag.”

Golensá ham nazánt ke tai mardom kay ent, o shomá kojám damagay sangat et. Tará báz dáragay johd kanant bale padá padokki kasé kayt o gón shomá halwat kant. Shomá dar kapet. Ódá Lommah ke sar bit, godhá goshit, “É jágah á naent!“

Lakku Ján!
Shap ke róch bit godhá har shay paddar bit. Á magrabi lodh o bodhé at ke shegwast. Wahd gwazit bale lahté anchén damán pasht kapit ke dán abad mánit, o wahday zórák o béryáén ádénkay démá nám o hobbáni ayb chó kódeká lobb o samá bant o paddar bant, o hamé damán jáhé gón anchén zébáén mardomán anchosh pasht kapit ke abadmán bit, lahté pa wasshi o lahté pa koht. É damán begenday gón taw chó pasht makaptén agan tai aks Golnesáyá Simáay dastá maditén o tará pajjáhy mayáortén o magoshtén:

“Hasá! É chokk man distag. É may lógá atkag bale…”

Lakkol!
Dozhmená tará gón sangatán chér wa dátag bale shomay aksán jahán sará zortag. Dóst o dozhmen koll shomárá chó Golnesáyá sharr pajjáh kárant. Shomá áiay dastá et, bale shomay aks kárá ant. Donyáay tahá choshén rahshóné dar nayayt ke pa ráji jonzéay tabligá shomárá bogwázénit. Haminchok kár shomá kotag, dohaminchok shomay aks kanagá ant. Haminchok aziyat shomá saggagá et, dohaminchok shomay aks saggagá ant. Choshén róché nést ke shomay modámién hayrwáh, shomárá wati zenday mól o morád jódh kanókén Mámáay gedán, gón shomay aksán mán dárag nabit yá derr o dóch kanag nabit. Yakké Mámá o dómi mát o goháráni ars, o saymi shomay aks! O cha aksán pésh…

Lakki!
Shap at. Tahári at. Taklipi at. Sapar dar sapar at. Gellah o zári at. Shát o gali at. Hamesháni nyámá mardom wati basátá setth o kapé kanagá at, baddh o sar at, drang at, tonn o gozhn at, o cha géshén tonná shánag at, gári at bale mardom zendag at.

Wati tabd o wati garm atant. Wati kóh o damag atant. Wati seng o wati patth atant. Wati polk o wati dhegár atant. Máhekáni gón thithián, begáh gón shircháhán, kawr gón bozgalán, bog gón sohruán, machkedag gón brenj o gallahán. Koll eshtant o watá dir kot. Nezóri goshay yá cha watá géshén bárá chér tarrag?

Ennán, é doén naatant, tors at. Nazánán! Bale gendán ke kass nagendán. Róchay hamá diriá mardom pahk hozhgom bit. Bass yakk ósté, omété, barósahé pasht kaptag. Hamé márá drostán wátarrént kant, o wátarrénit ham. May drostáni omét bass shomay hemmat ent. É ráji jonzay tahá shahidán pad á kárá ke taw, gón rahshónén Din Ján o Záker Jáná hawár hamá kollén bandigán ke pa wati sardhegár o wati padréchay dar janag o rakkéngá cha chamán andém et o kanagá at, á kárá dege kass kot nakant. Shomay hemmat, shomay jorrat, shomay johdáni barward ent ke Balóchay ráji jonzay tawár mán jaháná jaksán ent.

Shomá é johday hakkégén jahgir et, sapir et. Á kárá ke shomay aks o pa shomá tawár chest kanókén Simá, Zarinah, Sammi o Záker Jánay másá hawár gódiay kárawán kanagá ent dege kassi kár naent. É johday bayrakdár shomá et o bass shomá et.

Shomá bai baláhén ostád atet. Wat bégwáh bitay bale sarjamén kár wati kópagán zortant. Shomá é kessahay hamá kárest et ke gón kessahay ér kapagá kessakár chó bázénéá bah o bakkadh kotag. Á sarbatag ent, nazánt ke chón bekanán ke shomay wadhá shomay aks ham chér dayag bebant. Baré honeré sázit pa Mámáay gedánay dhorénagá o shomay aksáni derragá bale na Mámá dam bárt pa gedánay bandag o shomay aksáni thangagá, na Simá bass kanant arsáni gwáragá.

Shomay aksán haminchok kimat áortag ke dozhmená hawár nádánén dóst o jangi napgirén Balóch ham shomay aksáni sawdáyá mán jaháni edáraháni démá o mán rasándaray nyádiá janagá ant. Kaséá watá mátá kotag, kaséá petá.

Rang rangén sawdáger chó dhundhwárán hamé aksáni srápá ant bale aks ant ke drostán páshk kanán ant. Ché sawdáger, ché chánuger, ché cholópakár, kolláni pattar gwátá gón ent, shomay pahk o palgárén johd o wazhnámiay démá.

Pameshká man gosht ke gón taw gapp kanag sakk grán ent. Gón taw gapp kanagá imándár bayag lóthit. Hayr! Dozhmen bit ke dozhmen o nádánén dózwáh, koll shomay johdáni démá halás ant.
Poll! Man ke Mashkatá atán, cha shomay chérén zendáná áju bitagén Balóchéá man dhikk dát. É bazzag Shamsay diwáná atkagén Dr. Balóchay rangén zandhén wánéndagé naat ke zobány charp kotén o bogoshtény, chóke man zánán, dege kass nazánt o zobány chahr dátén, hazár bébaláh tai margay drógén hály bedátén. Man Rapik Ómánay jost kot goshty man nadistag bale tai námy gept.
Turi harkas bogóshit, aks kadi mort kanant? Karn per gwazant bale aks mánant. É ancháén aks naant. Cha kahólán báláter, sarjamén rájéay armán, wasshi, wazhdeli o ájui gón shomay hamé zendagén aksán, habar kanókén aksán, goshtánk dayókén aksán bandók ent.

Modám hast bátet. Dwá ent ke gón wati aksán áju bátet. Wati kahóláni pajjiá ájuiay morádán begendátet.

Tará nadistagén mardom,

Hasá Bejjár
(Cha panahgiráni bonjoléá – 5 Márch 2025)

Leave a Comment